Statens personal som statistik

Statens personal som en del av arbetskraften

Från och med 1970 presenteras statens personalantal och -utveckling i förhållande till hela arbetskraften, löntagarna och personalen inom övriga sektorer under motsvarande tidsperiod. Av uppgifterna framgår både hur statsekonomin samt personalantalet inom statens affärsverk har utvecklats samt vilka ämbetsverk som blivit affärsverk eller bolagiserats.

Tabeller som beskriver hela statssektorns personal

Sysselsatt arbetskraft och löntagare per sektorer 1970–2022 (Excel-fil)

Statssektorns personal enligt typ av tjänsteförhållande 1989–2022 (Excel-fil)

Tabeller som beskriver budgetekonomins personal

Budgetekonomins personal enligt typ av tjänsteförhållande 1965–2022 (Excel-fil)

Budgetekonomins antal personal med tjänsteförhållande och arbetsförhållande och fördelning enligt arbetstidsform 1975–2022 (Excel-fil)

Budgetekonomins personal per förvaltningsområde 1975–2022 (Excel-fil)

Budgetekonomins personal vid ministerierna 1987–2022 (Excel-fil)

Inkomster och arbetskraftskostnader

Som stöd för användningen av inkomst- och arbetskraftskostnadsstatistiken har en lönestatistisk handbok publicerats. Den hittar du med länken nedan. Den lönestatistiska handboken har publicerats av Statens arbetsmarknadsverk och statens huvudavtalsorganisationer Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Löntagarorganisationen Pardia och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdet JHL rf och är en handbok om lönestatistiken. Målet med den lönestatistiska handboken är att vara en så koncist och enkel prestation av lönestatistiken som möjligt. Handboken täcker alla de begrepp och definitioner som behövs och som används i lönestatistiken samt i arbetsmarknads- och förhandlingsverksamheten. Man har försökt presentera begreppen så att lönestatistiken utan bekymmer kan användas utan tidigare insattenhet i statistikvetenskap.

Den lönestatistiska handboken (PDF)

Inkomstnivån granskas med olika klassifikationer. Dessa är bl.a. tjänsteförhållande, anställningstyp, ålder, utbildning och inkomstklass. Inkomstnivån framgår per förtjänstbegrepp. Innehållet i inkomstbegreppet beskrivs i den lönestatistiska handboken.

Inkomster och inkomstutvecklingen 2018–2022 (Excel-fil)

Statens arbetskraftskostnader beskrivs per post och i förhållande bl.a. till lönerna för utförd arbetstid och lönesumma. Av uppgifterna framgår de indirekta arbetskraftskostnadernas andel av den utförda arbetstidens löner, dvs. den så kallade sidolönsprocenten. Utvecklingen hos lönesumman för personalen inom statens budgetekonomi och arbetskraftskostnaderna presenteras från och med 1970. Lönerna och arbetskraftskostnaderna ställs i relation till bl.a. statens utgifter och bruttonationalprodukten. Lönesumman ställs även i relation till hela nationalekonomins lönebelopp.

Arbetskraftskostnader (Excel-fil)

Prognos för pensioneringar och övriga avgångar

I rapporten presenteras både som tabell och figur hur personal försvinner årligen i ålders- och övrig pension samt genom att övergå i en annan arbetsgivares tjänst. Prognosen baserar sig för avgången i ålderspension på kalkyler erhållna av Keva som baserar sig på tidpunkterna för ålderspensionering vid normal personlig pensionsålder. Eventuell tidigare eller senare pensionering har inte prognostiserats i siffrorna. Information om övrig pensionering (bl.a. invalidpensionering) och byte av arbetsplats till andra organisationer kommer direkt från siffrorna för föregående år, så procenten kan variera kraftigt från år till år.

Statspersonalens avgångar 2023–2032 (Excel-fil)


Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning Palkeet ansvarar för alla uppgifter i delen Personaluppgifter, med undantag av statens personalberättelse.

Kontaktuppgifter:
Rapportering/Tahti-tjänsten
tahti(at)palkeet.fi