Kommunernas och samkommunernas ekonomi

Var och en som bor i Finland bor i en kommun och använder de tjänster som kommunerna ordnar. Den kommunala ekonomins tillstånd inverkar i betydande grad på hurdana tjänster kommunen tillhandahåller. På den här webbplatsen kan du undersöka ekonomin i en kommun eller jämföra kommuner med varandra ur flera kommunekonomiska perspektiv.

• Vilka ekonomiska uppgifter rapporterar kommunerna

  Kommunerna och samkommunerna rapporterar sina ekonomiska uppgifter till Statskontorets Kommunernas och samkommunernas ekonomitjänst. I ekonomitjänsten rapporteras i olika rapporteringshelheter bokslutsuppgifter, utfallsuppgifter samt uppskattnings – och prognosuppgifter. Sammanlagt finns det 12 enheter som ska rapporteras av kommuner och samkommuner. Utfallsuppgifter samlas in fyra gånger per år kumulativt för varje kvartal (KKNR), så årets sista kvartal, som rapporteras våren efter räkenskapsåret, är samtidigt bokslutsuppgifter.

Årsbidragets tillräcklighet för avskrivningar och investeringar, kommunerna i Fastlandsfinland

Årsbidraget anger den inkomstfinansiering som efter betalningen av de löpande utgifterna återstår att använda för kommunens eller samkommunernas investeringar, placeringar och amorteringar på lån. Årsbidraget är ett centralt täckningstal vid bedömningen av om kommunens eller samkommunens inkomstfinansiering är tillräcklig. Det grundläggande antagandet är att inkomstfinansieringen är tillräcklig, om årsbidraget är minst lika stort som avskrivningarna på anläggningstillgångarna.

Avskrivningarna beskriver det genomsnittliga årliga behovet av ersättningsinvesteringar. Om årsbidraget täcker avskrivningar (ersättningsinvesteringar) behöver kommunen inte skuldsätta sig, realisera sina anläggningstillgångar eller långfristiga placeringar eller minska sitt verksamhetskapital för att serviceproduktionsmedlen ska kunna hållas i funktionsdugligt skick. Om årsbidraget förblir negativt räcker inte inkomstfinansieringen ens till för löpande utgifter.

Lånestock, kommunkoncernerna i Fastlandsfinland

Med kommunens lånestock avses räntebärande främmande kapital. Till lånestocken räknas
då skuldposterna masskuldebrevslån, lån från finansiella institut och försäkringsbolag, lån från offentliga samfund och lån från andra kreditgivare.Lånestocken vid årets slut (31.12) beräknas enligt följande formel:

• Lånestock 31.12 = masskuldebrevslån + lån från finans – och försäkringsanstalter + lån från den offentliga sektorn + lån från andra kreditgivare.

Nettodriftskostnader per serviceklass

Med kommunens eller samkommunens nettodriftskostnader avses skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. Driftsintäkterna och driftskostnaderna beräknas enligt följande formler:

• Driftskostnader = driftskostnader totalt + avskrivningar och nedskrivningar + övervältringskostnader
• Driftsintäkter = verksamhetsintäkter totalt + förändring av produktlager + tillverkning för eget bruk + övervältringsintäkter

Nettodriftskostnaderna per serviceklass kan granskas kommun – och samkommunvis här.

En del av de bokslutsuppgifter som ska rapporteras hör till material med personuppgiftsrisk och därför publiceras uppgifterna delvis på en grövre nivå än vad de har rapporterats. De datafält som ska skyddas finns per år och rapporteringshelhet i den Excel-fil som laddas ned nedan.

Behandling av personuppgifter i Granskaförvaltningen.fi-tjänsten

Centrala nyckeltal för kommunerna i Fastlandsfinland på kartan